2 tjejer - fyra fjordingar

Jag måste bara få skryta litegrann över min framgång med Artax. Pallar ni inte med att läsa, så gör inte det! :)


Taxen har gått näst intill hela sitt liv med pessoa bett vad jag förstått och jag provred honom med pessoa. Han körde huvudet upp i luften och bockade, han vägrade ta ett steg med huvudet nedanför mitt och han ville inte ett dugg.. Han stog inte stilla i stallgången och hade INGEN respekt för människan.. De va en häst som de andra kallade dum i huvudet.. Rakt framför mig som funderade på att köpa honom..
" - Ja, sen är detta, detta, detta, detta, detta fel med honom, så man kan ju kalla honom dum i huvudet!"
Detta va troligtvis en häst som inte blivit så bra bemött i stallet som sålde honom, och han fick aldrig en ärlig chans, eftersom hon klassade honom som dum i huvudet andra dagen och lät honom drälla och bygga energi, och när hon hoppade upp igen va de klart att han va över energisk? Och vad gör en häst med överskottsenergi som får fri tyglar och galoppskänkel? Jo, de gör glädje skutt, de piper och de tar en himla fart bara för att dom tycker de är kul!
Men vad gör de? De drar honom tillbaka med pessoat men fortsätta skänkla honom framåt.. Va tror han att han ska göra då? De vet nog inte han heller.. 
Hon gav honom en månad, sedan så sålde hon honom vidare.. 
Och jag fick nys om honom..

Nu har han varit min i en "simpel" månad. Och han är så.. Perfekt för mig.
Han kan nu gå i en korrekt form, han vågar ta för sig, han är motiverad till 1000 när han kommer till paddocken, men tar ut sin motivation i vettigt arbete, han rids på 3 delat och hackamore, och han går helt själv ner till hagen.. Jag går först, och han lunkar på bakom mig med ca 5-6 meters avstånd till 2 cm (känns de som, hehe!) och när vi möter en bil är de "taxen" och *knäpp med fingrarna + peka mot vägkanten* och han lunkar ut och ställer sig i vägkanten tills bilen passerat.. Och allt detta för att jag gav honom mitt förtroende från första dagen.. Första dagen red jag honom på 3 delat och han funderade nog länge på va de va för någon som satt där på.. Jag visade var jag tyckte att han skulle gå, samt att jag ville att han skulle försöka gå i form. Gjorde han de, om så bara för en sekunde tog jag ett galoppvarv i paddocken, sen va de bara att göra om igen..

Och vilken skillnad på häst! Nu när man sitter upp har man en häst som vet när i passet jag tycker han ska gå i form, och jag behöver knappt hålla i "andra delen" av tyglen (om man har sådana med "stoppar". Andra stoppen från knäppet vid dig, alltså inte vid bettet) och han går ner i den form han tycker att han känner sig bekväm i. 
Jag har aldrig dragit honom ner i en form, utan jag har visat och låtit honom går lite hur han vill, så länge han arbetar med ryggen och bakbenen.

Och titta på skillnads bilderna.. 
På första bilden rider min tränare honom på Pelham tredje dagen jag hade honom hemma. Andra bilden är vi igår, på Hackamore. (De kunde lika gärna varit jag på första bilden, då de såg likadant ut för mig..)